Just nu är jag en människa som inte mår bra. Föräldrarna tjatar och kan inte ens sätta sig in i mitt liv. Kompisarna finns där inte längre när man behöver dem. (de som fanns där tidigare)

Ja, ända sedan midsommar har jag varit på detta humöret till och från. Trodde det skulle bli bättre ett tag, men det blev inte så. 

Sedan den senaste veckan har jag haft en hemsk huvudvärk som inte vill släppa, hjälper inte ens med alvedon eller ibumetin. Kan inte tänka klart alltid, orkar inte göra speciellt mycket och vill helst sova för att slippa smärtan. 

Men får man detta? NEJ! 

Idag kom jag in efter att ha varit ute med hundarna, svarade i telefon och hamnade i ett samtal med mormor. Mitt i detta så kommer mamma in och ber mig gå ut till hundarna, förklarar att jag redan varit där och då vill hon att jag spenderar mer tid där. Vilket jag gjorde. Under promenaden åker man på frågor om varför jag valde strömma ifrån början och sedan en annan skola, vad jag vill med livet i framtiden och varför jag snackar så mycket med en kille jag inte har träffat ännu. Tjatar om att jag inte visar något intresse för hunden eller någonting. Men det är väl bättre att ge fan i att träna hunden när man är på dåligt humör än att träna och låta det gå ut över honom? Min mor kommer med olika saker varje gång man pratar med henne om träning med hunden. 

Jag kan inte hjälpa det, och jag orkar inte detta mer. Efter denna helgen som kommer nu i veckan ska jag sticka iväg, träffa en eller två kompisar i Borås och slippa alla jobbiga tankar.

Förhoppningsvis så hittar jag väl kärleken snart så att jag får något annat att tänka på + kompisarna som man ännu ej har träffat!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag orkar verkligen inte mer detta så mycket mer nu! Allt detta tjat ifrån föräldrarna, skolan och gud vet vad. Visst hade det varit härligt med att ha ett jobb och få in pengar, men jag vill inte koppla samman det med skolan, då orkar jag verklige...

Sitter här vid datorn som alla andra dagar, men idag så är det för att jag ska försöka plugga, men det går ju bara lagom bra då man inte hittar den informationen man söker inne på internet och det sabbar ju allting. Speciellt med tanke på att jag int...

Ingen som bryr sig om mina känslor, hur jag mår eller någonting? Orkar inte och vill helst gå in i en dvala tills all jävla skit löser sig... ...

Jo, nu är julen över och jag är nöjd med de flesta presenter. Kanske inte alla då man verkligen inte vet varför man fick dem.  Av familjen så blev det ett kamerastativ, en lampan. Av min kära syster fick jag en väldigt omtyckt tröja. Och av släkten...

Pratar med syrran min gör jag ju varje dag då hon är här nere. Men idag när jag uttryckte mig om att jag ville att hon skulle flytta hit ned så satte hennes svar igång mina tankar som jag ska ha i cirka ett år innan det kanske är dags att bestämma si...