Det har gått cirka ett dygn nu sedan han flyttade och frågorna haglar i stort sett över mig. Eller ja, det började redan i lördags och i går kom det verkligen igång. Ifrån både syster och mamma.

Jag blir så trött på alla frågor där jag inte vet något bra svar alls. Jag vet ju inte vad jag tycker och människan går mig på nerverna genom att inget säga eller att behandla mig som luft. 

Hjälpa mig att komma ur detta?